mitt hemliga dröminlägg
Nu har turen kommit till mig i den senaste upplagan av bloggstafetten. Av kulturbloggen har jag fått ämnet “Vad är ditt hemliga dröminlägg? Vad skulle du skriva allra helst om - men inte vågar och varför?”
Det finns naturligtvis många saker jag vill blogga om men som jag väljer att inte publicera, av olika anledningar. Mest för min egen skull förstås, men också för andras skull. Jag vill vara anonym, det ger mig större utrymme att sätta mina tankar på pränt och ger mig en frihetskänsla, om än något falsk. Det är också för att skydda mina medmänniskor, jag vill inte att någon skall bli skriven om utan att veta om det, lika lite som jag vill att någon skriver om mig utan att jag är medveten om det.
Något jag funderat många gånger på om jag skall publicera eller inte är inlägg om sådant jag ångrar att jag inte gjorde när tillfälle gavs. Det finns särskilt en kedja av händelser som för några år sedan kunde ha lett till att jag inte varit så ensam som jag är idag. Jag spelade inte mina kort rätt då och det ångrar jag idag. Jag vet naturligtvis inte vad som kunde ha blivit, men det är ovissheten att inte ha gjort allt jag kunnat som grämer mig.
Det är som sagt många år sedan nu, men inte tillräckligt många för att jag skall ha glömt. Jag känner fortfarande en viss vrede och ett uns av självförakt när jag tänker tillbaka på den sommaren och jag förbannar mig för att jag inte vågade satsa. I mångt och mycket var det en fantastisk sommar, vädret var vackert, jag var nyutbildad och hade hela livet framför mig. Bitterljuvt minns jag åskoväder, hammarslag, tangentinstrument och en och annan pizza. Fjärilarna fladdrade i trädgården och blickarna var stundtals långa, ibland avvaktande, undrande och intetsägande. Några veckor bara, av det som aldrig blev. Jag kommer ihåg ogenomtänkta och plumpa kommentarer, irrationellt handlande och ett abrupt slut.
Jag väljer trots allt att inte berätta mer om denna, och några andra episoder. Det är för privat, något jag vill hålla för mig själv. Det är också med vetskap om att många fler än vad jag tror läser både din och min blogg som jag utelämnar en del, det som sätter händelserna i perspektiv och sammanhang. Således kommer troligen aldrig mitt dröminlägg vare sig skrivas eller publiceras.
Jag skall lämna över stafettpinnen till thmz, och jag vill veta hur han skulle beskriva musik, hur det låter och hur man påverkas, för någon som aldrig lyssnat på musik innan. Ämnet blir alltså: Beskriv musik för någon som aldrig har hört musik.
Och så en liten övning till alla er andra, frivillig för den som vill. Jag är förstås nyfiken på saker ni ångrar att ni inte gjorde eller sade när tillfälle gavs. Det får du som läser gärna berätta om när som helst. Gör gärna en trackback eller skriv en kommentar här när ni blir klara. Det kan var mer eller mindre detaljerat än vad jag har skrivit men berätta något!
Andra bloggar om: ensamhet, privat, blogstafett, ånger
Jag tittade in för att tacka för din omtanke under vår svår stund. Det kändes varmt att läsa kommentaren. Jag återkommer och läser din blogg igen när jag har mer ork.
Comment by En liten tant — 2006-08-17 @ 23:05
Så välskrivet. Sommaren har du fångat så att det känns som om jag var där också.
Att våga är det svåraste av allt. Jag har försökt leva efter riktlinjen att våga även om jag gått på en och annan smäll på grund av det. Just för att inte ångra mig efteråt. Men ändå finns det tillfällen då jag ändå inte vågade. Jag tror det är så för oss alla. Annars blev vi nog odrägliga. Att inte våga kan ju betyda att ta hänsyn också.
Comment by RS — 2006-08-18 @ 08:44
Mycket har jag ångrat i mina dagar. Men jag har nu nått den åldern att jag inte längre förmår gräma mig längre över sådant. Det tar bara negativ energi från mig. Men visst finns det stunder…
Bra inlägg och snabbt avverkat. Precis som en blogstafett skall vara…(;-)
Comment by Jerry för blogstafetten — 2006-08-18 @ 09:41
Hej tanten, rå om de dina, bloggen finns kvar.
Visst stämmer det RS, ibland är det bra att inte våga också. Jag arbetar med att våga mer, att lära mig ta de eventuella smällar som kommer.
Jerry, visst stämmer det att det tar negativ energi, det gäller att fokusera på det positiva.
Jag upptäckte nyss att jag var alldeles för trött igår när jag skrev för jag lämnade ju ett knasigt ämne. Tänk vad en bokstav kan göra skillnad. Det skall vara “Beskriv musik för någon som aldrig har hört musik.” Någon, ingenting annat.
Comment by Ensambarn — 2006-08-18 @ 17:46
Det är ändrat! Jag tänkte faktiskt inte på den felande bokstaven utan tog det som någon ändå.
Comment by Jerry för blogstafetten — 2006-08-20 @ 11:18