Våga vara ensam

När man ensam tror jag det gäller att våga vara ensam. Det är något jag verklige borde och måste arbeta med. Hemma har jag inga problem med att vara ensamt förutom att det känns lite ensamt då emellanåt. Jag är inte en sådan som behöver omge mig med personer hela tiden utan trivs rätt bra i eget sällskap.

Men däremot har jag mycket svårt att vara ensam utanför hemma-sfären. Jag går inte och fikar ensam om jag inte är vrålhungrig och bara måste ha mat. Jag skulle definitivt inte kunna tänka mig att gå ut på puben eller en nattklubb själv heller. Jag går inte på konserter eller teater ensam, inte heller bio. Det känns helt enkelt fel för mig, jag skulle känna mig så ensam och malplacerad. Jag känner mig ditsatt i en främmande miljö och som om jag inte hör hemma. Jag skulle ha mycket svårt att resa ensam. Alltså resa någonstans för att jag ska uträtta ett ärende eller besöka någon är inga problem, men att göra en semesterresa någonstans är inte aktuellt för mig.

Det är naturligtvis egentligen helt sjukt - för tänk hur mycket jag går miste om. Och hur många chanser till att möta partner och vänner jag missar. För här hemma i soffan och vid skrivbordet lär ju inte någon McDreamy eller McSteamy dyka upp direkt.

Andra bloggar om:

6 kommentarer »

  1. Jag känner exakt som du! Jag har också jättesvårt att känna mig väl till mods när jag gör saker ensam utanför hemmet. Jag tycker det är jobbigt att äta mat ensam ute, och jag skulle aldrig gå på bio ensam. Egentligen är det så dumt att det ska vara såhär, för varför skulle man inte kunna gå på t ex bio själv? Varför måste man alltid vara minst två?

    Comment av Jenny — 2007-02-08 19:38

  2. Nej, visst är det helt dumt att man känner så Jenny, det finns ju inget som säger att man inte kan äta, gå på bio eller resa själv.

    Men det är väl så att det vanliga i Sverige är att man gör sådana saker två eller fler tillsammans, därför känns det inte normalt…

    Comment av Ensambarn — 2007-02-08 19:47

  3. Jag kan tänka mig att folk som gör saker ensam där det är vanligt att man är två eller flera känner sig utstirrade. Om man gör något ensam, t ex går på bio, så tror folk säkert att man är konstig. Jag önskar att jag kunde känna mig mer avslappnad när jag gör saker själv. Jag tycker t om att det är jobbigt att shoppa själv.

    Comment av Jenny — 2007-02-09 19:42

  4. Jag brukar göra de flesta av de där sakerna själv ofta.. Inte att gå på nattklubb kanske, men väl konserter eller bio (är väl egentligen mer av en kulturell upplevelse än en social grej?), resor och restaurangbesök.

    Man är inte ensam om man inte känner sig ensam, tycker jag, eftersom det i första hand är en känsla. Dessutom ska man försöka att inte vara så ängslig över vad alla ska tycka, fast man är svensk.

    Comment av Stäppvargen — 2007-02-12 21:25

  5. Visst har du rätt Stäppvargen, man borde sluta vara så ängslig och orolig.

    Comment av Ensambarn — 2007-02-13 17:42

  6. jag känner igen mej i det du skriver, mins hur hämskt det var bara på gjymnastiken, blev vald sisst alla de som var poppis blev valda först….Så är det nu även i vuxenlivet, jag blir offta vald sisst…andra handsvalet….

    Comment av ann-amrgreth — 2007-03-08 23:36

Lämna en kommentar

Det blir automatisk rad- och styckebrytning. E-postadressen visas aldrig. Tillåtna html-taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>



Anti-spam, skriv in ovanståend tecken.

RSS-flöde för kommentarer på detta inlägg.

URI för TrackBack till detta inlägg är: http://ensam.blogsome.com/2007/02/07/vaga-vara-ensam/trackback/